J A S M I N A

Konstiga drömmar, bort!


Såg på New Moon igår och den var mycket bättre än Twilight i många punkter. Jag längar efter den nya filmen som har biopremiär den 20de juni.

Gud, jag börjar bli besatt, och det är inte ett dugg bra. Jag har så lätt för att bli det. Det är därför jag håller mig borta från spel och sånt. Men nu har jag fastnat i Twilight sagan. Får väl göra det bästa av det och lära mig något på traven, därför har jag bestämt mig för att läsa böckerna på engelska! Fast, efter att jag har läst ut mina geologi böcker. Det är bra sätt att plugga på! När du har gjort det och det så får du belöna dig själv med något du tycker om. Just nu ger jag mig själv ett kapitell i den tredje boken 'ljudet av ditt hjärta'. Yes, det stämmer. Jag har redan läst ut första och andra boken. Och jag kämpar emot att sätta mig och läsa ut den tredje delen. Men så fort jag har läst ut geologi-böckerna.


Nu ska jag hämta mamma, vi ska åka till någon tygaffär. Sen ska jag tvätta och läsa.


Btw, ifall ni vill se New Moon klicka bara på länken! Jag försökte att bädda in videon i bloggen, men det gick inte så bra...

...jag var uppe till 3 igår och såg på Twilight. Jag var tvungen att se den igen efter att ha läst boken. Imorgon bitti ska jag köpa 'när jag hör din röst'. abstineeeeeens....

Filmen är sämre än boken. Många delar visar de på ett annat sätt i filmen, och i filmen så kommer de med meningar som inte passar in i sammanhanget. Det kändes som att de hade bara tryckt in meningarna. Som om det var taget ur det blåa. Nej, det är bättre med boken och min personliga film som spelas i mitt huvud.



Nu ska jag nana.
Imorgon:
-Ta sig till skolan - hoppas på att bussarna går (det ska ju snöa 2dm i natt)
-Möte med gruppen
-Ta sig hem
-Träna
-Laga mat
-Plugga
-Läsa 'när jag hör din röst'

Nu ska jag sova och drömma om Edward och Bella & Jacob.........................................

Sweet dreams

Mina tonårs fnitterier har hittat sin väg tillbaka genom om jag kunde drömma. SÅ bra bok, jag kan inte lägga ifrån mig den men jag vill inte att den ska ta slut. Jag har fem sidor kvar.. så imorgon ska jag köpa uppföljaren när jag hör din röst. Tänk om man i framtiden kan bestämma sig för att leva som en karaktär i någon bok?!.. då hade jag velat vara Bella... Åååååh, boken är så mycket bättre än filmen. Ni ska bara veta hur det ser ut i mitt huvud. SÅ perfekt. Och Edward ... ååååh , jag blir fnittrig vid tanken. Jag kan inte beskriva det. Johans beskrvning kanske stämmer? 'Fjortis' helt enkelt. Men jag bryr mig inte. Ifall jag mår bra av att vara fjortis , då får jag helt enkelt finna mig i att vara fjortis. Jasmina ♥ Om jag kunde drömma ... fast det gör jag ju... om dagen när jag inte läser boken så drömmer jag om den. Så spännande, och bra. Jag vill inte läsa de sista sidorna, för det betyder att boken kommer att ta slut, vilket jag inte vill... men jag måste läsa färdigt den. Det har krupit under huden på mig hela dagen... men jag kan väl vänta till imorgon. Johan har förbjudit mig att köpa boken eftersom jag har så mycket i skolan som jag borde läsa och tänka på istället, men jag måste ha den. Jag kan inte hålla mig...


Ha en bra kväll där ute


Turn your lights down low ...





Pirrigt .. fnittrigt .. iiiiiii hihihihihihi

hur ska jag bli hel igen efter att du tog sönder mig? ..när jag vaknar är det tomt inombords,
Vill bara somna om...

projektarbete på g... Vi har fullt upp... Men vi ska nog dela upp allt så vi arbetar hemifrån vilket ska bli jätte skönt.

Ett svar  ... som utvecklades till ett inlägg;

Mitt städinlägg var väldigt ironiskt och jag menade inget med att alla svenskar har det smutsigt. Jag skrev väl att det var så jag hade upplevt det. Inte hos alla. Jag känner fler som har det städat än ostädat. Det är i undantagsfall det är 'smutsigt'..

Och hela meningen med detta (om rasismen, 'alla lika alla olika') inlägget var att just överdriva, därav den sista delen. Alla har fördommar.. svenskar om invandrare och tvärtom. Invandrare om invandrare och svenskar om svenskar osv. Jag vet inte.. det ni läser kanske ni tolkar det som det står och tar det inte med en nypa salt? Dessutom vet jag att jag inte pratade högt, och jag ser skillnaden på en arg och irriterad blick och en hatisk blick. Och efter det korta samtal jag hade så borde han inte fortsatt att stirra.. jag satt ju tyst resten av 50minuterna.

Och frisör exemplet var också en del i överdriften - att vi fick en sån stark reaktion för något som inte alls var menat som rasism. Det var så det blev tolkat, och det var chockerande att se en sådan reaktion som vi fick av något så litet medan små oskyldiga rasistiska skämt tar plats lite här och där, överallt. Och då är det inte riktat mot mig...  för jag är inte 'en av dem'. Det har jag hört många gånger. Men man lär sig leva med skämten osv och lär sig att inte lägga ner energi på det eftersom de som skämtar om sånt ser inte sin del i sammanhanget eller allvaret. Det vill de heller inte göra.

Jag var väl medveten om att jag generaliserade, och överdrev. Jag trode att det skulle vara lika tydligt för er också?

Det är så jag känner mig av de få gångerna jag har blivit bemött på det viset. Men de få gångerna är för många dem också eftersom det borde inte ske någonstans, någonsin. Men det kommer vi väl aldrig undan. Detta inlägg var mer riktad mot de människor som jag känner mig orättvist behandlad av. Och städinlägget finns det många fel på (bland annat generaliseringen och kvinnosynen men även träningssynen - det är mycket mer till träning än att bara stå och skrubba), jag skrev det som en rolig sak. Jag blev utmattad av att städa, så jag skämtade med Johan om att jag inte behöver gå till gymmet för att träna när jag får det jag behöver hemma. Men jag borde kanske ha inlett inlägget med det, och betonat att läsa allting ur olika synvinklar - vad är mitt syfte? Det är inte så att jag försöker propagera rasism mot svenskar?
Jag får väl skriva mer utförligt om varje händelse så att det inte blir några missuppfattningar. Men jag skriver aldrig utförligt, jag skriver av mig... i stundens hetta.. så det får bli vad det blir. Så är det bara. Så om ni tycker att jag har formulerat mig fel, eller uppfattar mig som om jag hatar svenskar och tycker att alla är smutsiga och dåliga frisörer och jag vet inte vad så ber jag om ursäkt (hör ni hur absurt det låter? Menar ni verkligen att ni trodde att jag var seriös, fullt ut?).

Förlåt ifall jag har sårat någon. Eller trampat på någon. Det var inte min mening. Allting jag skriver här kanske tas seriöst? Eller? hoppas inte det...

A hero of war
That's what I'll be
And when I come home
They'll be damn proud of me
I'll carry this flag
To the grave if I must
Cause it's a flag that I love
And a flag that I trust



Fuck rasism och fördomar. Jag är så trött på att bli bemött som invandrare (läs:blatte) och kvinna. SE MIG - en människa! Den unkia människa som jag är. Bemöt mig som jag förtjänar att bli bemött; och det är utifrån hur jag bemöter dig som människa. Titta inte på mig som om jag vore något slags djur, av rasen blatte. Jag är av samma skrot och korn som DIG, varken bättre eller sämre. Du hade kunnat ta del av min rikedom om du slutade dömma och fördömma den. När ska min bakgrund ses som en tillgång och inte ett hinder?

Människor betalar för att lära sig ett främmande språk - det är mer än accepterat. Pratar jag på mitt modermål så får jag arga blickar ('du är i Sverige - prata svenska' - åååh vad jag hatar den frasen). När ditt barn åker utomlands för att upptäcka världen då är det inget konstigt, och ni förväntar er att era barn ska bli bemötta på samma sätt som de blir här hemma. Varför kräver ni det? Äger ni världen? Ni accepterar inte oss, inte ens våra barn som är födda och uppvuxna i Sverige och är svenskar. Vi kommer aldrig duga för er. Vi kommer aldrig att bli accepterade.

Vilken medborgare följer lagarna och beteer sig som den skall om den känner att hur den än gör blir det aldrig rätt, de kommer aldrig att bli accepterade. Varken dem, deras barn eller barnbarn. Sen har vi fördommar om att alla blattar lever på socialbidrag. Eller så tar vi alla era jobb. Hur vi än vrider och vänder på det så gör vi fel.

Ju äldre jag blir dessto mer känner jag av rasismen. Jag blir rädd och chockad. Varför hatar ni så mycket? Vad har jag gjort? Varför sitter du och stirrar på mig under en hel timme på tågresan hem när jag började att prata på bosniska? Varför blir du upprörd när jag säger att svenska frisörer inte kan klippa mitt hår eftersom de bara har erfarenhet av det tunna skandinaviska håret? Är det så hemskt att höra det, att jag drar alla svenska frisörer över en kant? Det är vardagsmat för mig, för mina systrar, för mina kusiner, för alla son inte heter -son i slutet.

En vän till mig, som jag har kännt i fler år fick panik för att hon fick en tandläkartid hos en utländsktandläkare. 'jaaag vill inte gåååå till någon som jag inte ens kan uttalaa namnet på!?'. MEn FUCKIN TRÅNGSINTA MÄNNISKA. Jag blir så arg. . Ibland vill jag bara ge upp. Efter så många år av vänskap och så har HON sådana fördomar... jag vet inte hur jag ska tänka längre... jag blir så utmattad. ...att du inte ens kan uttala ett namn betyder ju att det är fel på DIG och inte den människan som heter vad den heter. Du kanske borde ha tagit en extra kurs i läs- och skrivkunskaper kanske? ELLER?! Det är DU som inte kan uttala namnet... då brister det någonstans hos dig och din hjärna. Iallafall ifall du inte ens vill försöka uttala det. ...jag orkar inte ens skriva vidare om detta...

Kanske borde man tunna ut sitt hår, skaffa blåa linser, blondera håret, hoppa av skolan och börja jobba på ICA eller Gekås eller något och byta sitt efternamn till Muminsson och radera all kunskap om mitt hemland och mitt modersmål. Blir jag accepterad då? Eller vill ni heltenkelt att ALLA som har någon slags utländskbakgrund lämna Sverige? Då må jag säg att det blir tomt i Sverige.... Eller just det ja! Det är ju bara vi svartskallar som inte är välkomna. Ni som har västerländsk bakgrund är ju självklart välkomna att stanna i Sverige.

Kalla länder är till för kalla människor. Ni borde flytta utomlands och lära er ett och annat om värme och gästvänlighet.

Förlåt för att jag generaliserar och drar alla över en kant...från djupet av mitt boniska hjärta ber jag om ursäkt - som jag har fått lära mig av min bosniska mor att man skall göra. Men vad kan jag säg... jag är uppvuxen och fostrad i Sverige, i äkta svensk anda... jag har lärt mig av dem bästa. Länge leve Sverige! Länge leve den svenska mentaliteten!


A hero of war
That's what I'll be
And when I come home
They'll be damn proud of me
I'll carry this flag
To the grave if I must
Cause it's a flag that I love
And a flag that I trust



Jedna si Jedina
Moja domovina




Alla lika, Alla Olika. Jag står fortfarande fast vid det. Även fast jag blir illa bemött utan någon som helst anledning. För som sagt; alla olika. Något positivt är att jag får bekräftat hur mycket bättre jag är som människa än dig, du där som sitter och hatar. Utan anledning. Jag tänker ändå le mitt vänligaste leende och säga 'hej' - för jag är och förblir bättre. Är du inte vänlig nog att dela med dig av detta underbara land, då får jag ta för mig helt enkelt. Och det ska jag tamigfan göra, och lära alla andra att göra likadant! Och när vi står där, när vi har nått våra mål som vi har satt upp kommer vi vara extra stolta eftersom vi vet att vår väg har varit hårdare än just din. Jag är rikare än dig på alla möjliga sätt och vis. Du är bitter och kommer att dö ensam och få din kalla kropp förenad med din kalla jord.


Jag älskar dig, även fast du hatar mig. För jag har fått lära mig att älska. Och jag älskar och respekterar mig själv. Därför kan jag och hoppas jag på att fylla ditt hjärta av kärlek och tränga ur det hat du låter det fyllas med genom kärlek och respekt.


Jag hoppas att ni har fått er en tankeställare, och tänker om.

Sprid kärlek och fred. Le och hälsa. Döm inte boken efter omslaget.

Grattis till 'mig'.. Mumin fyller 65 år !! wOOHO! Hur skall detta firas?

http://moomin65.com/



Vem kommer i vår ruta här,
jovisst det mumintrollet är
med sametsnos och liten svans,
det bästa troll som nånsin fanns,
det är ju mumin, det är ju mumin.

I Mumindalens trygga ro,
i Muminhus vi ser dem bo
En stor familj
där var och en har sametsnos och korta ben,
sådär som mumin...

Vem svänger på svansen i barfota dansen
...jo mumin,
vem skojar och skrattar med små hatifnattar,
...jo mumin.
Och mamman och pappan och mårran och my,
de ger oss en saga som alltid är ny,
med mumin, med mumin.

Om du är ensam i ditt rum
och kvällen kommer tyst och skum
och ingen leker med dig mer,
du ett tu tre i rutan ser en riktig mumin,
en riktig mumin.

Och mumin sträcker ut sin hand
och säger kom till muminland,
du tvekar inte en sekund
och själv du är i nästa stund,
vem är mumin

Men sagor är korta och snart är han borta
vår mumin,
och alla de känner de där som är vänner,
med mumin, de säger adjö,
vill se dem igen,
vi vill inte mista en endaste vän,
vår mumin, vår mumin, vår mumin

Svenska, bosniska, spanska.. ja. jag är väl populär...:





GRATTIS MUMIN!

Min nya teori; invandrarkvinnor behöver inge gymkort, jympakort och sånt trams. De har sin städning! Som min mamma säger: Det är inte rent fören vattnet är rent. När vi skrubbar så skrubbar vi allt från golv till tak och däremellan. Min mamma har världens muskler och fina ben och bra kropp - utan en enda träningsdag i hela henne liv. Vad har hon gjort? Städat!

Som jag har märk så städar svenskar inte så noga som vi gör. Det litar på städfirman. Jag har jobbat åt ett städbolag, och som en kompis säger; man städar så att det ska se rent ut, men sen ifall det är rent är det en annan femma. När man flyttar in i en lägenhet så städar dem jag har hört ifrån bara toaletten. Då tror jag inte att de skrubbar, det är väl bara lite WC anka.

När alla mina syskon flyttade in till nya lägenheter städade vi aaaaaallt.

Toaletten; skrubba golv, väggar, badkar, dra ut badkar och skrubba bakom, toastol - på, under, bakom, sidorna och i, handfatet - på, under, bakom, sidorna och i. När allting är skrubbat med Jif och klorin och avtorkat - DÅ kommer WC ankan och Tomik och får göra sitt i några timmar. Sådan rengöring tar plats MINST en gång i månaden.. annars är det 'ytlig' rengöring av toa, badkar och handfat MINST en gång i veckan; typ spraya på rengöring och skrubba och sen torka av.

Alla rum: tak och tapeter ska tvättas med ljummet vatten. Alltså man blöter en trasa och sen så torkar man av. Det får inte vara för blött eftersom det förstör tapeterna. Detta upprepas tills vattnet i hinken är rent. Detta gör man en gång när man flyttar in, bara för att få bort skiten och lukten från de andra som bodde där tidigare. Sen så skrubbar vi golv, och torkar av element och tvättar fönster. Detta gör man också minst en gång i månaden... beroende på hur man lever. Är hemmet fyllt med barn så gör man det ofta. Men nu när tex. bara jag och min syster bor själva så gör vi det inte ofta eftersom det blir inte smutsigt - vi är typ aldrig hemma.

Kök: Förutom att skrubba golv, tak och väggar, tvätta fönster osv så gör vi följande; Ta ut varje hylla ur skåpen och skrubba dem med jif, skrubba skåpen och sen torka av och ställa tillbaka. Skrubba kyl och frys. Skrubba alla lådor. Här kan de äldre barnen hjälpa till. Detta fick jag alltid göra när jag var liten; sitta och torka av alla lådor och hyllor.

Förutom att skrubba spis och ugn, så drar vi ut den och städar bakom också. Detta gör man också någon gång i månaden när man bor där. Det hamnar ju mat bakom spisen också.

DET är städning. Och ALLA hjälps åt. Vi är som en städarmé. Alla åker hem till personen som är nyinflyttad och som det ska städas hos en helg och så sätter vi igång. Allting blir färdig på en och en halv dag.

Sen när man väl bor där så ska man städa nog också tycker jag. Det är så många som lever i sin egen skit, och andras också i och med att de inte har städat ordentligt när de flyttade in. Jag vet inte om jag är pedantisk, men jag äcklas av det. Jag måste ha det städat. Och det räcker inte att bara dammsuga... man får moppa. har man mattor så ska man skrubba dem till , som mamma säger, vattnet är rent.

Hemma hos min mamma är det jätte rent. Även fast det är stökigt (TUUUUSen saker ÖVERALLT), så är det så rent att man skulle kunna servera mat på vilken yta som helst i hemmet utan att äcklas av att äta av det. Det är så det ska vara, tycker jag.

Så varför behövs det träningskort när man kan träna hemma genom att städa och man ser bra ut och ditt hem ser också bra ut?! Hur bra som helst!
Vi behöver inte ens stryka våra kläder för mamma har lärt oss att skaka av dem ordentligt med all kraft innan vi hänger upp dem på tvättlinan, då blir dem släta och fina. Och då får man bra muskler i armarna också. Stå och skaka av lakan helt själv så att det blir slätt och fint? Det är en teknik, och bra träning.


Så just nu städar jag. Jag har skrubbat toaletten. Varje yta skiner, man skulle kunna spegla sig överallt. Jag har bäddat.

Nu ska jag göra följande:
· Skrubba ugn och spis, i på under och bakom
· Damma av överallt och dammsuga
· Moppa golven
· Diska
· Torka ur bestiklådan
· Duscha (får ju inte glömma tvätta sig själv ju! Man blir svettig efter detta hårda träningspass hahaha)


Ha en bra dag, bye

Testa att städa ordentligt så får ni se vilken träning det ger. Då gäller det alla hörn och bakom alla möbler. Bara för att det inte syns behöver det inte betyda att det inte finns. Bara att dammsuga ordentligt ger världens magmuskler. Tro mig... bara man tar i. Dammsug feta mattor, soffor och golv så blir ni snygga. ;)

Yes, det är exakt vad jag kommer att ha. Ett klassrum som är präglad av IT. Oavsett skolans resurser och regler! Och ingen kommer att kunna sparka mig eftersom i den nya läroplanen så SKA det vara med i undervisningen!

I dagens skola (grundskola) så brukar man tvinga eleverna att skriva uppsatser och arbeten för hand... ja, dem får skriva det mesta för hand. I bästa fall får dem chansen att renskriva det på datorn. Vissa elever har väldigt svårt för att skriva för hand. Det är jobbigt helt enkelt och det går trögt och långsamt. Det låter som en självklarhet att eleverna ska skriva för hand först för vissa, visst? Men låt oss vända på det och får jag fråga vilka av er som skulle tänka er göra det? Vilka lärare skriver uppsatser för hand? Hur hade det varit? Tänk er själva - att inte kunna flytta på stycken, klippa och klistra om ni tycker att ett stycke passar in bättre på ett annat ställe än det skrivna osv. Att ni ska sitta och skriva, sudda och skriva om och komma ihåg allting. Det låter inte särskilt kul va? Förstår ni då vad vi tvingar våra elever till att göra?
Det har visat sig att texter blir längre och skrivna bättre när de skrivs på datorn. Så varför för inte eleverna använda sig av datorerna?

Vissa skolor har totalförbud mot mobiltelefoner, vilket är löjligt. Läraren som föreläste om detta ämne idag tog upp ett exempel där en elev tog kort på tavlan med sin mobiltelefon istället för att skriva av vad som stod på tavlan (läxan), och det straffades han för eftersom det var mobilförbud. Det är skrattretande! Istället för att utnyttja dessa resurser som inte kostar skolan någonting, så förbjuds dem. Det är föräldrarna som beskostar mobilerna, så varför inte använda sig av dem? Den eleven som använde sig av mobilen för att ta kort sparade både lektionstid och var miljövänlig. Och det blev han straffad för. sjukt...

Det finns så mycket man kan göra med mobiltelefonerna; ta kort, filma, skapa filmer, spela in ljud, surfa, navigera.. det är en minidator, som är gratis. Och för dem barn som inte har någon mobil så kan man köpa in ett par stycken som dem kan få låna under lektionstid. Eller så kan läraren/skolan be släktingar och vänner att skänka fungerande mobiler till skolorna. Vi lever i ett konsumtionssamhälle där man köper nya prylar, även fast dem gamla fungerar. Istället för att låta dem samla damm hemma eller för att slänga dem i soporna - vilket är farligt avfall, så kan man skänka dem till barnen. Samma sak med digitalkameror och sånt.


Skolan följer inte samhället, det är efter. Egentligen ska skolan spegla och föra samhället framåt eftersom vi fostrar och undervisar framtiden och det framtida samhället. Det måste det bli en ändring på! Det ska vara en skola för alla som ska förbereda alla inför det kommande livet.

Åååh, denna vill jag ha. Liatorp (2995kr).


Jag kommer att ångra mig tusen gånger innan jag väl ska köpa ett skrivbord. Men denna var så vacker...

Vill ni veta vad Pythagoras sats är? Fråga mig!
Vill ni ha bevis för det? Ja, men fråga mig!

Kort och gott, jag kan det nu... jag drömde t.o.m. om det inatt.. snacka om att dränka hjärnan i matematik och formler ...

Kommer jag någonsin att lära mig räkna matematik? Jag känner att jag har lärt mig och utvecklats väldigt mycket genom alla föreläsningar, seminarier och exempel jag har tagit del av under mina högskoleår, men ändå räcker det inte!

Idag satt jag och funderade över varför jag inte har några minnen från min barndom. Väldigt få minnen, så få att jag har börjat fundera ifall jag har varit med om något hemskt så jag har trängt undan dem. Men det stämmer inte. Tack vare all forskining och alla föreläsningar och böcker jag har fått ta del av kom jag fram till en logisk förklaring som verkar stämma: jag hade inget språk.

Forskning har visat att kvinnor har minnen 1 år längre än män, eftersom deras språk är mer utvecklat vid en yngre ålder. Pojkar ger kommandon, använder sig av kropsspråk och grymtningar. Tjejer pratar i fullständiga meningar och för samtal... det leder i sin tur till att de kommer ihåg saker och ting. Jag hade inget språk... troligtvis har jag inte har några minnen alls pga det bristande språket.

Jag kommer knappt ihåg grundskolan. Jag kunde varken mitt modersmål eller svenska. Jag blev alltid tillrättvisad vilket bidrog till att jag kände mig osäker och ville varken kommunicera med vuxna eller jämnåriga (vilket jag uppskattar idag, eftersom jag tar det konstruktivt och försöker att tänka på det). Hur viktigt är det att säga rätt när man är åtta gammal? En hus eller en glas vatten, ett sol osv. Det spelar väl ingen roll, man lär sig det med tiden. Det är inte så att ingen förstår vad jag menar? Alla fattar väl när jag säger att 'jag såg en hus som var jätte fint'. & vad hjälper det mig att någon säger " MEN DET HETER INTE EN HUUUUUUUUS!" - jag förstår väl inte för det? Jag förstod aldrig heller när det ska vara två eller en bokstan, som i glas och glass. Jag fattade aldrig när det 'hoppade' till eller inte. Jag fattade inte 'ck' eller 'k' , som i backa och baka. Ingen förklarade det för mig.. jag har fått lära mig det nu på senare år under min VFU när min handledare gick igenom det med sina elever. Jag lär mig saker och ting nu som jag skulle ha lärt mig för 13 år sen.

Nu har jag adderat ihop allting och kommit fram till att jag aldrig fick de språklia grunderna som jag behövde för mitt lärande. Hur skulle jag då kunna lära mig matematik som är så abstrakt och språkberoende?

Under mitt första Högskoleår kände jag att 'nu borde jag ha gått högstadiet, för nu fattar jag vad han menade med det där', och efter ett år kände jag att 'nu hade jag varit så jävla grym om jag hade gått gymnasiet, för nu förstår jag det här'.

Ibland känns det som att jag har blivit bestulen på min skolgång i och med att jag inte har något språk som är mitt. Ibland vill jag använda bosniska eller engelska ord mitt i allting eftersom jag inte hittar orden på svenska. Jag kan varken förklara eller har någon förståelse för någon grammatik, jag vet bara hur det ska vara men jag vet inte varför. Samma sak i matten. Det jag fick lära mig var att 'så är det bara', jag förstod aldrig. Tänk er själva; ni kan engelska , ni förstår och ni kan prata och göra er förstådda på engelska. Tänk er nu att ni ska räkna på engelska. Att ni inte ens vet vad volym eller area eller ekvationer är på svenska. Vad är basen? Vad är höjden? Längden? Bredden? Tänk er att ni inte ens kan det på svenska, så ska ni sätta er och plöja er igenom en bok, sida efter sida efter sida.

"Ja,  ni vet väl vad 'circumference' är? Ja, men det är The circumference is the distance around a closed curve. - det fattar ni väl? Nu ska ni räkna ut det! HUr? Ja, men då ska jag förklara; Circumference = π × diameter. Det var väl inte svårt? Du fattar väl allting. Varför det är så, varför man räknar ut det på det viset? Jo, men det är bara så. Vad är pi? Det är 3,14. Det är bara så. Så är det bara."

Nu känner jag att jag börjar förstå... jag förstår vad pi är. Och volym. Jag förstår vad pythagorassats är. ...försök att förklara för en invandrarelev vad Pythagorassats är, när barnet inte ens kan förklara hur man använder division på varken svenska eller modersmålet.

Ibland vill jag bara göra om allting. Jag vill tenta av allting igen, för jag känner att jag kunde mycket mer egentligen än vad jag visade... det vara bara det att jag inte fattade. Jag vill visa att jag kan.

Jag borde kanske ha gått svenska två vid sidan av den vanliga undervisningen. Men tyvärr har den undervisningen fått en dålig stämpel. Det är invandrareleverna själva som talar illa om den och det förstår jag. Alla som hade ett utländskt namn var tvugna att skriva ett SV2 prov, för att visa att man inte behövde gå där. Och när man väl satt där, efter många om och men och sura miner, så blev man behandlad som att man har vistats i Sverige i en vecka. Varför? För att man hade ett utländskt efternamn? Ja, just därför. De visste ingenting om någon av oss som skulle skriva provet. En kille 'råkade' ha ett utländskt efternamn eftersom hans pappa var utländsk, men killen har en svensk mamma och är svensk. När vi väl fick proven så bläddrade en kompis till mig igenom provet. Då kommer tanten fram, böjer sig över henne och talar saakta och t.y.d.l.i.g.t. som om hon vore tre år; 'D.u.   s.k.a. s.k.r.i.v.a.    d.i.t.t.   n.a.m.n.   h.ä.ä.r.,   p.å.   .f.ö,r.s.t.a.   s.i.d.a.n.'. Hon tittade upp och svarade 'ja, jag vet.. jag skulle bara blädd...', då avbryter tanten , tar provet och bläddrar fram och pekar längst upp på sidan 'hääär'. Och Amina är grym på svenska. Hon är ett geni. Är säkerligen bättre än den tanten. Alltså, varför? Om man behöver stöd, då får man inget.. och om man får det då är det så understimulerande så det bara skriker om det.

Jag kan.. men någonstans på vägen gick det fel. Vart ligger bristerna? Skolan? Personalen? Rektorerna? Mig som elev? Min mamma som inte heller kan matematik så hon inte kan hjälpa mig? Alla fylla i uppgifter jag fick som barn för att öva svenska och svensk grammatik? Alla böcker jag skrev slaviskt i men som inte lärde mig ett piss? Vart ligger felet?

Jag kan inte matematik. Men innerstinne så vet jag att jag kan visst det!! Egentligen är jag så jävla bra på det, men jag har fått en fet käpp i mitt lilla matematikhjul. När jag gick i 0-5 så gillade jag matematik, och älskade att räkna. Jag stal alltid mina syskons miniräknare och räknade. Det enda jag hade ångest inför var problemlösningarna, som var bundet till en massa text. Jag fattade nada, stal lärarens facit och skrev av. Hon märkte inget och jag kom undan. Jag var bland de bästa i klassen på mulitplikationstabellen, och JAG (hur konstigt det än låter) var med och tävlade om vem som kunde lösa alla uppgifter under en minut. Sen så kommer man till högstadiet, och miniräknaren tar över. Inga förklaringar. Ingenting. Jag kunde inte dividera utan miniräknare... jag fattade inte kort division, och jag vet inte om felet låg i min ärthjärna. Men jag bad min lärare gå igenom liggande stolen med mig, för om jag kunde något räknesätt så vore det bra.. om jag fattade det så hade det hjälpt mig. "äääh, det är onödigt. Det behöver du inte kunna.." och så ville hon inte lärara mig det. Amina fick lära mig det eftersom hennes pappa hade lärt henne. Jag gick hem till dem och ville verkligen lära mig så hennes pappa kunde förklara för mig. Jag fattade inget ..

Varje utvecklingssamtal tog jag upp att jag inte kunde L, dl, cl, ml, Km, m, cm, osv. från 6an till 9an. Det är ÅTTA utvecklingssamtal. Och vet ni , än idag kan jag det inte! Det är pinsamt, visst. men felet är väl ändå inte mitt? Jo, jag ska ta ansvar för mitt lärande, men vad hjälper det mig ifall läraren skriver ut en massa fylla i stenciler på övningar dagen efter samtalet för att aldrig mer nämna det igen? Ska hon inte förklara? Jag har väl inte fattat med hjälp av böckerna hittills, då lär jag väl inte fatta det nu heller?!

Nu i efterhand så är det pinsamt. Jag skäms... det känns som att allting är mitt fel, att det är jag som inte duger till och inte förstår eller kan. Min hjärnkapacitet räcker inte till... jag kan inte ens multilikationstabellen längre.. Jag kan skriva en bok om allt detta, med tonvis av exempel och olika anledningar till varför det kan vara så som det blev.. men det hjälper inte. Och till slut står jag där och duger inte till, och då tänker man inte på allt som jag inte har fått med mig, då tänker man att det är fel på en själv.

Den enda trösten är att jag vet vilka misstag mina lärare gjorde med mig, och mina svårigheter. Det ska jag ta nytta och lärdom av och tänka på det när jag står där med eleverna som inte förstår ett smack. Jag ska fylla deras hjärna med språk, historia, litteratur och matematik. Allting ska göras genom lek! Allt ska vara roligt, och mina elever kommer att ha de bästa resultaten i allting! Så de så!


Nu försöker jag lära mig matematik. Jag förstår mer. Fortfarande så har jag svårt med textbundna uppgifter. Men jag har väldigt enkelt för ekvationer och det har jag alltid haft. Hur konstigt är inte det? Jag + ekvationer = bästa vänner. Och folk som kan matematik, och förstår och allt - de har svårt för ekvationer. Jag säger det till er; egentligen äger jag på matte, jag har bara inte fått det som jag behöver. Och nu ska jag lära mig själv och se till att jag lyckas. Efter 15 långa skolår.... Tänk vad duktig jag hade kunnat vara nu.. tänk!

Jävla språk

God kväll. Vad händer ikväll? Alla verkar äta vid den här tiden på Face iaf. Varför? Själv ska jag ta en morot och byta sängkläder, dammsuga, och röra på kroppen lite.

Jag hittar inte min iPod laddare, paniK! Vad ska jag lyssna på?

Förresten! Kommer ni ihåg min nya mobil som jag köpte i typ september tror jag att det var...? Den gick sönder i början av december. Den la bara av och ville inte starta. Nu efter en månad har jag fått tillbaka den, fast i sliver och inte rosa! Och jag kan inte få någon rosa heller. Det är så irriterande. Om jag har köpt en vara så borde jag väl få tillbaka en likvärdig om det ändå inte var mitt fel för att den gick sönder? Nej, det kan jag inte eftersom den finns inte i Varberg och dem andra lagerna som finns vill inte ge mig en rosa? Vad har El-Giganten för fel? Vad gör det för skillnad om jag får den här eller där, det är samma kedja? Jag blir så trött på alla onödiga motsättningar. Varför kan de inte bara ge det jag vill ha? Jag orkar inte med alla konflikter och onödiga samtal, så jag väljer att bara skita i det och nöja mig med den silvriga. Även fast jag hatar den och inte vill ha den. Men vad mer kan jag göra? Undra hur många det är som skiter i att gå vidare med sånna här saker och nöjer sig även fast de inte vill. Egetnligen borde man inte göra det.. som Johan säger; Rätt ska vara rätt.  Men skitsamma liksom.


Ha en bra kväll